Regeringen vill ändra reglerna för vad som händer med gäldenärens avtal i en konkurs. Det korta svaret: en motpart ska inte längre kunna häva ett löpande avtal bara för att kunden lämnat in en konkursansökan och konkursboet får rätt att fortsätta i de avtal som är värda att behålla. Samtidigt ska tingsrätten slippa hålla sammanträde innan ansökningsavgiften är betald. Förslaget finns i promemorian Ds 2026:15, som publicerades den 2 juli 2026 och är ute på remiss till den 30 oktober 2026.
För dig som driver e-handel spelar det här roll oftare än man tror. Ett konkursat lager, en fraktleverantör som drar sig ur, en betalpartner som fryser kontot, det är i praktiken frågor om vad som händer med avtalen när det börjar brinna.
Leverantören får inte längre häva avtalet så fort ansökan är inlämnad
Kärnan i förslaget är ett hävningsförbud. När en konkursansökan har lämnats in ska en motpart inte kunna häva avtalet på grund av dröjsmål eller befarat dröjsmål. Det låter tekniskt men effekten är konkret: idag kan en leverantör som anar att en kund är på väg mot konkurs snabbt dra sig ur för att skydda sig själv. Det gör ofta situationen värre, eftersom verksamheten tappar just de avtal den behöver för att kunna säljas vidare eller drivas i drift.
Förbudet gäller bara avtal med återstående ömsesidiga förpliktelser, alltså där båda parter fortfarande har något kvar att prestera. Ett färdigt köp där bara betalningen återstår omfattas inte på samma sätt.
Det finns en undantagsventil. En motpart som inte kände till och inte borde ha känt till, att en konkursansökan gjorts kan ändå få häva avtalet om det vore uppenbart oskäligt att neka det. Tröskeln är alltså hög och den som vill komma undan får bevisbördan på sig.
Konkursboet väljer vilka avtal som ska leva vidare
Den andra halvan av förslaget ger konkursboet rätt att inträda i gäldenärens avtal. Boet bestämmer alltså vilka avtalsförhållanden som är lönsamma att fortsätta och vilka som ska falla. Vid avtal med fortlöpande eller delbara förpliktelser, till exempel ett löpande logistik- eller lageravtal, kan boet till och med välja att gå in i bara en del.
Så här faller bitarna på plats mellan de inblandade:
| Situation | Vad som gäller enligt förslaget |
|---|---|
| Konkursansökan inlämnad | Motparten får inte häva på grund av dröjsmål |
| Boet inträder i avtalet | Båda parter fullgör återstående prestationer; motpartens krav gäller mot boet, inte mot gäldenären personligen |
| Boet lämnar inte besked inom skälig tid | Motparten får rätt att häva avtalet |
| Boet vägrar inträda | Motparten får rätt att häva avtalet |
| Motpart i god tro, hävning uppenbart oskälig att neka | Hävning kan tillåtas trots förbudet |
Poängen med konstruktionen är balans. Boet får möjligheten att hålla liv i det som är värt något men motparten tvingas inte ta ny risk. Kräver boet fortsatta leveranser ska de betalas och betalningskravet riktas mot boet. Leverantören ska inte behöva jaga en gäldenär som saknar pengar.
Regeringen kopierar reglerna från företagsrekonstruktionen
Det här är ingen uppfinning från noll. Förslaget bygger direkt på motsvarande reglering i lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion, där liknande skydd för avtal redan finns. Regeringen vill helt enkelt ha samma logik oavsett om ett bolag i kris försöker rekonstrueras eller går i konkurs.
För en e-handlare betyder det färre överraskningar beroende på vilket spår ett krisande bolag hamnar på. Skillnaden mellan rekonstruktion och konkurs har länge inneburit två olika regelverk för avtalen och det har skapat osäkerhet för leverantörer och samarbetspartner. En enhetlig linje gör det lättare att bedöma vad som händer med ett avtal när en motpart börjar vackla. Har du koll på hur delbetalning kan bli en risk för både företag och konsument, känner du igen resonemanget: reglerna ska skydda den som handlar i god tro utan att låsa fast den som gjort rätt.
Ansökningsavgiften måste betalas innan sammanträdet hålls
En mindre men praktisk del av förslaget rör själva handläggningen. Sammanträdet för att pröva en konkursansökan ska inte hållas förrän ansökningsavgiften har betalats. Exakt avgiftsbelopp anges inte i promemorian. Syftet är att sålla bort ansökningar som ändå inte fullföljs och att inte belasta tingsrätterna med sammanträden som faller på en obetald avgift.
För en borgenär som vill sätta en gäldenär i konkurs innebär det att avgiften måste vara på plats innan processen rullar vidare.
Vad förslaget betyder om du köper från ett vinglande bolag
Konsumentperspektivet är indirekt men verkligt. När ett e-handelsbolag går mot konkurs är det ofta leverantörer, fraktpartner och betalningsförmedlare som avgör om lagret kan levereras ut eller fastnar. Hindras dessa parter från att hoppa av i panik, ökar chansen att beställda varor faktiskt når fram eller att en köpare hittar rätt i vem som ansvarar. De senaste årens konkurser bland kända varumärken, från XXL till Addnature, visar hur snabbt kundernas trygghet hänger på om avtalskedjan håller.
Förslaget är ännu inte lag. Remisstiden löper till den 30 oktober 2026 och först därefter kan regeringen gå vidare med en proposition. Något ikraftträdandedatum finns inte satt. Driver du butik och handlar mycket på kredit med leverantörer är det värt att följa hur det slutliga förslaget landar, eftersom det påverkar hur snabbt en samarbetspartner kan lämna dig i sticket om det skulle vända.
FAQ
Dokumentserien Ds 2026:15 förklarad
Ds 2026:15 är en departementspromemoria från Justitiedepartementet med förslag om en enhetlig reglering för hur gäldenärens avtal ska hanteras i en konkurs. Den publicerades den 2 juli 2026 och skickades ut på remiss samma sommar, med sista svarsdag den 30 oktober 2026.
Kan en leverantör häva avtalet om min kund går i konkurs?
Med de nuvarande reglerna ofta ja. Enligt förslaget nej, om hävningen grundas på dröjsmål eller befarat dröjsmål och konkursansökan redan lämnats in. Undantag gäller bara en motpart i god tro där det vore uppenbart oskäligt att neka hävning.
När börjar de nya reglerna gälla?
Det är inte bestämt. Förslaget är ute på remiss och blir lag först om regeringen lägger en proposition som riksdagen antar. Något ikraftträdandedatum anges inte i promemorian.