Den nya konsumentkreditlagen (SFS 2026:1011) gäller från 20 november 2026 och ersätter lagen från 2010. För dig som säljer på nätet ändras mest kring betalsätten där kunden får betala senare. Räntefria fakturor och delbetalningar via Klarna, Walley, Qliro och Svea omfattas nu fullt ut, med grundligare kreditprövning och skärpta regler för reklam.
Din egen faktura klarar sig betydligt enklare. Är den helt utan avgifter och ska betalas inom 50 dagar från leveransen slipper den kreditprövning och det mesta av informationskraven. Större företag som säljer online har en kortare gräns på 14 dagar. Tar du ut en fakturaavgift gäller däremot hela lagen för fakturan.
Vad ändras för fakturaköp den 20 november?
Den gamla lagen hade breda undantag för krediter utan ränta och med kort betaltid. En faktura på 30 dagar eller en räntefri delbetalning över tre månader slapp därför reglerna om förhandsinformation, dokumentation och ångerrätt, även om kreditprövning krävdes. De undantagen försvinner nu för krediter som lämnas av någon annan än säljaren, alltså de betallösningar som de flesta nätbutiker har i kassan.
Lagen genomför EU:s andra konsumentkreditdirektiv och gäller kreditavtal som ingås från och med 20 november. Hela texten finns i konsumentkreditlagen på riksdagens webbplats. För en e-handlare handlar den i grunden om vem som lämnar krediten, vad den kostar kunden och om butiken får betalt för att erbjuda den.
Räknas din egen faktura som kredit?
Ja, men en avgiftsfri faktura kan räknas som en särskild fakturakredit. Då gäller bara en liten del av lagen. Villkoren står i lagens definitioner i 1 kap. 3 § och sammanfattas i Konsumentverkets frågor och svar om nya regler för vissa konsumentkrediter.
Villkoren för en särskild fakturakredit:
| Villkor | Krav i nya lagen |
|---|---|
| Vem som lämnar krediten | Säljaren själv, utan någon kreditgivare emellan. |
| Kostnad för kunden | Ingen ränta och inga avgifter. |
| Betaltid för ett mindre företag | Högst 50 dagar från leveransen. |
| Betaltid för ett större företag som säljer online | Högst 14 dagar från leveransen. |
| Försäljning av fordran | Ett större företag som säljer online får inte sälja fordran så länge krediten löper. |
Ett mindre företag har färre än 250 anställda och en årsomsättning på högst 50 miljoner euro eller en balansomslutning på högst 43 miljoner euro. En nätbutik med en handfull anställda hamnar i regel där och kan behålla 30 eller 45 dagars betaltid på sin egen faktura.
Uppfyller fakturan villkoren behöver du inte göra någon kreditprövning. De flesta krav på förhandsinformation gäller inte heller. Kravet på måttfull marknadsföring finns däremot kvar, även för en egen faktura.
Fakturaavgiften gör fakturan till en vanlig kredit
Tar du ut en fakturaavgift, till exempel 29 kronor, är fakturan inte längre avgiftsfri. Den räknas då som en vanlig kredit och hela lagen gäller, med kreditprövning, förhandsinformation och regler om kostnader. Det enklaste är att stryka avgiften före 20 november eller låta en betallösning ta över fakturan helt.
Vad gäller när kunden betalar med Klarna, Walley eller Qliro?
När kunden väljer faktura eller delbetalning via en betallösning är det betalbolaget som är kreditgivare. Klarna, Walley, Qliro, Svea och Riverty gör kreditprövningen, lämnar förhandsinformationen och visar varningen om att kredit kostar pengar. Hos Klarna behöver de flesta handlare inte ändra något i kopplingen till kassan.
Kreditprövningen ska vara grundlig och bygga på kundens inkomster, utgifter och skulder, som betalbolaget också ska kontrollera. Vid ett automatiskt beslut har kunden rätt att begära att en människa granskar prövningen. Räkna med att fler kunder kan få nej på faktura eller delbetalning. Visa därför alltid ett betalsätt utan kredit, som kort eller Swish, så att köpet inte stannar där.
Ditt eget ansvar ligger i det du själv skriver. Texter som ”betala om 30 dagar” i annonser, nyhetsbrev och på produktsidor är din marknadsföring av kredit, även när krediten kommer från någon annan. Gå igenom materialet som betalbolaget har skickat inför 20 november, eftersom det visar vilka texter och knappar bolaget vill att du använder. Mer om riskerna för båda parter finns i vår genomgång av när delbetalning blir en risk.
Kan butiken räknas som kreditförmedlare?
Här finns den största oklarheten i nya lagen. En kreditförmedlare är en näringsidkare som utan att vara kreditgivare erbjuder kredit eller hjälper kunden före avtalet mot ersättning. En butik som får provision eller annan ersättning från betalbolaget när kunden väljer delbetalning kan alltså omfattas.
Vad som räknas som ersättning har ännu inte klarlagts av myndigheterna. Det är en av flera frågor om konsumentkreditlagen som fortfarande saknar svar. Finansinspektionen har signalerat att även tillgång till kreditgivarens plattform kan vara ersättning. Får du lägre avgifter eller pengar tillbaka när kunder väljer kredit bör du utgå från att butiken är kreditförmedlare.
För de flesta nätbutiker är följderna hanterbara. En mindre kreditförmedlare behöver inget tillstånd och står under Konsumentverkets tillsyn, men den personal som hanterar kreditfrågor ska ha tillräckliga kunskaper. Tillstånd från Finansinspektionen krävs först för företag med fler än 250 anställda och en omsättning över 50 miljoner euro eller en balansomslutning över 43 miljoner euro. Ett sådant företag som redan förmedlar kredit ska ha ansökt senast 20 november 2027.
Vilka regler gäller för reklam om delbetalning?
All marknadsföring av kredit ska vara måttfull. Den får inte ge en felaktig bild av hur lätt det är att få krediten eller vad den kostar. Reklamen får heller inte antyda att kredit kan ersätta sparande eller ge en högre levnadsstandard. Regeln gäller även reklam för din egen faktura.
Gör du reklam för en kredit från ett betalbolag, till exempel en annons om räntefri delbetalning på en soffa, ska reklamen ha en särskild upplysning. Den ska tala om att krediten kostar pengar, vilka risker skuldsättning innebär och var kunden kan få stöd med budget och skulder. Det stödet finns hos kommunens budget- och skuldrådgivning.
Riskabla är de budskap där krediten blir själva erbjudandet. En annons med ”handla nu, betala i februari” säljer betaltiden mer än varan och ligger nära det lagen vill stoppa. Låt varan och priset bära annonsen och nämn betalsätten i kassan.
Hur ska kassan se ut efter 20 november?
Ordningen i kassan styrs av betaltjänstlagen, som sedan 1 juli 2020 kräver att betalsätt utan kredit visas först och att kredit inte får vara förvalt. Kravet ligger formellt på betaltjänstleverantören, men det är din kassa kunden ser. Bygger du kassan själv eller lägger till egna betalsätt bör du följa samma ordning.
Undvik knep som får kunden att välja kredit av farten. Förvalda rutor, nedräkningsklockor och knappar där kreditalternativet är större eller mer färgglatt än kortbetalningen är just det som betalbolagen nu varnar sina handlare för. Har du redan sett över kassan för att färre kunder ska överge varukorgen är det samma flöde du granskar en gång till.
Vad kostar det att bryta mot lagen?
Brister i kreditprövningen kan ge en sanktionsavgift på mellan 5 000 kronor och 10 miljoner kronor, dock högst 10 procent av företagets omsättning under föregående räkenskapsår. Den avgiften träffar främst betalbolagen, eftersom det är de som prövar kunderna. Tar du ut en fakturaavgift på din egen faktura är det däremot du som ska pröva kunderna. För de flesta nätbutiker ligger risken annars i marknadsföringen, där Konsumentverket kan ingripa med föreläggande och vite.
Det här ska du kontrollera före 20 november
De flesta ändringar går att göra på en eftermiddag i butikens administration. Börja med fakturan och kassan, eftersom de påverkar varje order från första dagen.
Checklista för nätbutiken:
- Egen faktura: Kontrollera att fakturan saknar avgifter och att betaltiden är högst 50 dagar från leveransen, eller 14 dagar om företaget är större och säljer online.
- Fakturaavgift: Ta bort avgiften eller flytta fakturan till en betallösning, annars gäller hela kreditlagen för din faktura.
- Avtalet med betalbolaget: Gå igenom vilka ersättningar och rabatter butiken får när kunder väljer kredit, eftersom de avgör om butiken är kreditförmedlare.
- Annonser och nyhetsbrev: Byt ut budskap som lyfter fram att kunden kan betala senare och lägg in den särskilda upplysningen där du gör reklam för kredit.
- Kassan: Se till att kort och Swish står först och att inget kreditalternativ är förvalt.
- Kundtjänst: Ge den som svarar kunder en kort genomgång av reglerna, eftersom fler kunder kan få nej på fakturaköp.
Vanliga frågor om nya konsumentkreditlagen
Gäller nya konsumentkreditlagen när jag säljer till företag?
Nej. Konsumentkreditlagen gäller krediter till konsumenter, alltså privatpersoner som handlar för eget bruk. En faktura till ett aktiebolag eller en enskild firma som köper till verksamheten omfattas inte.
Gäller lagen för delbetalningar som startade före 20 november?
Nej. Kreditavtal som ingicks före 20 november 2026 följer den gamla konsumentkreditlagen från 2010. Vissa regler för krediter utan bestämd löptid, till exempel kontokrediter, gäller dock redan från 20 november.
Är förskottsbetalning eller Swish en kredit?
Nej. När kunden betalar innan varan skickas lämnar butiken ingen kredit. Konsumentkreditlagen gäller då inte. Swish och betalkort är inte heller krediter från butiken.
Kan kunden ångra en delbetalning?
Ja. Ett kreditavtal kan ångras inom 14 dagar. Har du och kunden avtalat om ett längre öppet köp på varan följer ångerfristen den tiden. En särskild fakturakredit har ingen sådan ångerrätt, men kundens vanliga ångerrätt på varan gäller ändå.
Vilket räntetak gäller för krediter i kassan?
Krediträntan och dröjsmålsräntan får som mest vara referensräntan plus 20 procentenheter. Kreditkostnaderna får som huvudregel inte heller överstiga kreditbeloppet, men det taket gäller inte kreditköp på högst två procent av prisbasbeloppet. Båda taken gäller även krediter som erbjuds via betalbolag i kassan.
Läs vidare på ehandelslösningar.se:
- Handla på faktura: Så fungerar fakturaköp för kunden och vad som händer när räkningen inte betalas.
- Betalningslösningar för e-handel: En jämförelse av betalsätten som svenska nätbutiker brukar välja mellan.
- Flera betalningsalternativ: Varför kunder köper oftare när de får välja hur de betalar.
- Wero och europeiska betalningar: Det europeiska betalsystemet och vad det kan betyda för kassan framöver.
Kommentarer